Biologisk mångfald – Naturbete

Vårt ekologiska avtryck

Vår tid präglas av jäkt och stress. Många befinner sig nästan konstant i det berömda ekorrhjulet där hjulen bara snurrar fortare och fortare. Författaren Fredrik Brosche´ skriver i en av sina böcker om detta höghastighetssamhälle.

Media började för några år sedan att tala om Overshoot Day. Översatt till svenska betyder uttrycket Den ekonomiska skuldens dag. I klartext betyder termen att vi då gjort av med just det årets ekologiska budget. Overshoot Day kommer tidigare för vart år och i år var det redan den 2 augusti. En minst sagt skrämmande utveckling!  1971 inföll Overshoot Day 21 december.

Träffande i detta sammanhang är just Bodil Jönssons ord om prenässansen. Vi kanske går till historien som folket som levde under prenässansens era. Vi tar ju ut allt i förskott. Vi köper innan vi har råd och överutnyttjar till och med jordens resurser.
Hela tiden skapas nya behov så att människan ständigt är otillfredsställd. Att konsumera tycks för många vara livets mening.

Det skulle inte räcka med ett jordklot om alla andra levde som vi svenskar. I själva verket skulle det behövas ungefär fyra stycken.

Länge har vi hört att ”vi ska leva i världen och inte av världen”.  Hög tid att växla ner!

 

Naturbete och biologisk mångfald – om man vill värna om miljön

En period beskrevs odlingslandskapet i negativa ordalag. Jordbruk som inte bar sig, nedläggning, besprutning, stordrift – listan skulle kunna göras lång.

Nu har man sett konsekvenserna av ”kemikaliejordbruket”.  Kemiska bekämpningsmedel minskar den biologiska mångfalden. Många arter har försvunnit. Bin dör av kemiska bekämpningsmedel. Pollineringen måste fungera, allt hör ihop.
Vi måste visa respekt för föregående generationers kunskap och möda. När slåttergubbarna blommade var det dags för slåttern. Nu värnar vi åter om öppna betesmarker där det finns djur.

Sverige har anslutit sig till FN:s konvention om biologisk mångfald. På Jordbruksverkets hemsida står det så här:  ”Sverige har förbundit sig att arbeta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.”  Ett mål är satt till 2020 och ett annat till 2030.

 

Att vara bonde – en livsstil

Bengt Kämpe äger gården Nolängen strax utanför Tidaholm. Gården består av åkermark, betesmark och skog. Han har brukat gården sedan mitten av 70-talet.

I början var det får som gick och betade. Det var ett enklare sätt att hålla markerna öppna.
För drygt 20 år sedan övergick fårskötseln till en annan djurbesättning. Nu finns där omkring 80 djur av rasen charolais. Det är dikor och de går ute året om men har även möjlighet att komma in under tak och ligga på torr plats. Djuren kräver förstås daglig tillsyn; vatten får de huvudsakligen från Vamman, en bäck som rinner genom gårdens ägor.

Djuren äter inget spannmål utan bara gräs. Två gånger varje sommar slås gräs som blir ensilage och ges till djuren då det inte finns något bete ute. Varje dag äter varje djur i snitt 20 kg. På hösten måste markerna vara lagom avbetade och även sly borttagen. Sköts markerna rätt utgår bidrag.

Kor, kalvar och ungdjur går tillsammans. Tvillingfödslar brukar ske några gånger per år.

På gården finns också två hästar, en islandshäst och ett gotlandsruss. De går tillsammans i en hage och har inget med gårdens skötsel att göra utan är fritidshästar.

Gården drivs helt ekologiskt.  Detta innebär att konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel ej är tillåtna. På åkrarna odlas växelvis raps, vete, havre och vall. Man tillämpar en växtföljd på sex eller sju år för att inte utarma jorden.

Att få bra skördar med ekologisk produktion är en större utmaning men det går. En bra regel är att som konsument bara köpa mat från ekologisk produktion. Så mycket dyrare är det dock inte och en hel del värt att veta att man inte tuggar i sig gifter. Köp svenskt och gärna närproducerat!

Avverkning av träd och skogsplantering ingår också i sysslorna. Skogen är certifierad och följer en särskild skogsbruksplan. Skogen måste ha uppnått en viss ålder för att få avverkas. Tallskogen får växa i ungefär 100 år och granskogen i 60 – 70 år. Vid slutavverkning lämnas vissa grupper av träd, högstubbar och död ved. Detta med tanke på fåglar och insekter, alltså den biologiska mångfalden.

Små förändringar blir stora förändringar i det långa loppet. Glöm inte ta med kassen hemifrån när du går och handlar!

 

Text: Inga Kämpe

 

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.